Det är fortfarande mörkt ute och det är nästan så jag får julstämning igen. Min elfluga (som jag har framme hela året) brinner och på utsidan står Liseberg-trädet kvar och lyser. Det är så vackert att jag nästan står ut med vintern som aldrig vill försvinna.
Jag är så slö, så orkeslös liksom. Längtar efter ljusare tider när kroppen vaknar till liv med naturen. När man vill ut och gå långa promenader i det fina vädret och sitta och halvfrysa på något kafé som öppnat sin uteservering lite för tidigt.
Hos Mannen har snön legat i drivor i mer än en månad nu, i Göteborg är det aningen bättre fast vinterkappan hänger där och väntar, lika envist.
Tänk om man kunde trolla. Å andra sidan vore det väl inte lika lyckligt, i så fall när våren äntligen gör sin entré. :)
No comments:
Post a Comment